Karl Holmqvist

Cars Kill, Smokey & Rock Garden

1 mar – 15 mar 2021

Karl Holmqvist är född 1964 i Västerås och är bosatt i Berlin. Han har sedan början av 90-talet arbetat inom text- och performancebaserad konst både i Sverige och internationellt. Även om hans verk kan inta många olika skepnader, så står de ofta på en grund av text: poesi som möter bilder, litterära citat och utdrag ur låttexter som lyfts upp och placeras i nya sammanhang. Förskjutningarna tänjer på regler och utmanar inlärda föreställningar om allvar och nonsens. Mellan den 1 och 15 mars visar Film i Samtidskonsten här tre av hans tidiga videoverk som en del av vår Hemmabio-serie.

Karl Holmqvist: Cars Kill
2003, 7:40 min

Cars Kill är ett aktivistiskt anti-avgas-verk där Karl Holmqvists dikt Cars Kill korsas med bilder från gator, böcker och tidningar. I den bedrägligt neutrala läsningen av dikten framkommer en ilska som trycker under vegetationen, en sorg kring vad vi gjort med vårt gemensamma. Även om språket lånar från plakaten blir resultatet det motsatta – en vemodigt mässande kritik som växer in under skinnet. 

Cars are for car thieves, säger Holmqvist. Men i bildernas fokus på maskinerna är det som om bilarna själva ägde agens, som om de vore de kriminella. Ända tills bilägarna väller ut ur bilarna och fyller upp varje ledig yta, en benlös massa som med sin formlöshet är svår att göra motstånd mot. 

Karl Holmqvist: Smokey
1995, 7:20 min

Framför en t-shirt med ordet Smokey tryckt över bröstet rör sig ett par händer, som att de illustrerar de dikter och texter som hörs. Men orden och händerna tycks glida in och ut ur synk, och ibland är det som att händernas rörelse snarare ersätter orden. Den statiska bilden och de rytmiska rörelserna skapar ett hypnotiskt intryck, som bara stundtals bryts då vi påminns om rummet och kroppen som kärnan i både språk och handling. 

Karl Holmqvist: Rock Garden
2003, 66 min

Rock Garden är en dokumentation av ett besök på Ryoan-Ji-templet i Kyoto. Templet grundades i slutet på 1400-talet och räknas som ett av de tidigaste och mest berömda exemplen på stenträdgårdar med grus krattat i vågmönster och stenblock med olika ”stenansikten”. Det är speciellt att titta på denna film under pandemin. Den berättar någonting fundamentalt om resande, om att se på någonting som en turist eller besökare.

Monumentaliseringens godtycklighet blir också synlig i Holmqvists konsekventa blick, som ser på en sten, en tv eller ett ansikte på samma sätt. Det sporadiska skrattet bakom kameran påminner om att han är där, att någon håller i kameran, och ljudbilden skapar en lugn rumslighet, en närvaro. Filmen blir ett avbrott i inflödet av nya audiovisuella intryck, en paus i en överlastad tid. 

 

Tack till Karl Holmqvist och till filmernas distributör Filmform. Filmerna visas online på Film i Samtidskonstens hemsida 1-15 mars.